Det har varit lite turbulent med familjen, mamm och syster och nu har det spårat ur rejält. Det är egentligen dem som krigat nu i flera månader. Jag har egentligen inte varit med i deras krig men dragits med och hamnat ikläm flera gånger, ofrivilligt och handlöst. Först var det morsan som fick ett spel och inte ville veta av mig. Men hon ångrade sig, vi pratade och nu har vi faktiskt ganska bra kontakt. Nu är det syster som fått spel och inte vill ha med mig att göra. Pga deras skit. Jag fattar ingenting. Mamma fattar inte heller någonting. Men tydligt gjorde hon klart för mig på sms att hon inte vill ha någonting mer med mig att göra. Med ett allmänt konstigt meddelande där hon benämner min äldsta dotter och att hon kastat bananskal på hennes golv, att hennes dotter har ett bättre uppförande än mina, att jag o mamma ska hålla oss till varandra, att det inte är hon som har borderline, att vi gjort henne mer illa än någon ska behöva uppleva och sist men inte minst, att "om du knaprar piller ska inte jag ha skiten för det". Jag fattar ingenting. Verkligen ingenting. Så jävla ledsen är jag. Min syster vände mig ryggen efter en inciden för typ 2 år sedan. Jag förstod henne då men självklart gjorde det ont. När hon pratade med mig igen, förlät mig, var jag så tacksam.. Så värdefullt det var. Nu förlorar jag henne igen. Utan förklaring. Det är så.. Nör man förlorat en bror till änglarna och bara har en syster kvar i livet, då gör jävligt ont att förlora henne... Om jag bara kunde få en förklaring..