Det kan bli så nu. Nu kan både jag, viktor, barnen och alla som är på besök faktiskt gå in i väggen här hos oss. För där det var öppet förr, där finns nu en vägg! Haha.
Det blev ingen inbyggd hylla och allt vad vi nu funderade på. Det var liksom enklast och smidigast att bara sätta upp gipsskivorna från vardagsrumshållet också. Så nu har vi en fullt fungerande vägg, äntligen färdigbyggd. Inga fler tvärgående reglar att ställa skit på och absolut inget jäkla lakan uppsatt på sniskan vid jojis säng. Nej nu kan man sitta i soffan och prata utan att viska, man kan titta på tv och man kan tända i taket och sitta och rita eller virka eller plugga körkortsteori utan att störa nån haha. Ser inte alls lika stökigt och slahasigt ut heller. Så nu sover lillan, mannegrisen somnade i soffan och det har även linnea gjort nu. Bara Alice o vi som är vakna. Det måste vart jobbigt att äta lördagsgodis!

Linneas ansiktsförlamning är faktiskt mycket bättre! Åtminstone stundtals och med kortare intervall och längre stunder. Vänster ögonlock halkar fortfarande efter när hon blinkar och när hon kniper ihop ögonen så kniper vänster öga inte lika mycket men mer än för någon vecka sedan. När hon höjer och sänker ögonbrynen så rör sig även vänster ögonbryn nästan lika mycket som höger och när hon kisar med ögonen så lyckas hon även kisa lite på vänsterögat också! När hon ler så dras båda mungiporna upp och det nästan lika mycket på vänster sida som på höger. Ja jag skulle nog säga att hon är mycket bättre och jag tror detta kommer gå över helt av sig självt inom kort. Självklart är jag lika mån om min dotters hälsa så jag är observant, men jag kan släppa mina katastroftankar till stor del iallafall. Så skönt. Håll tummarna för att hon blir bra nu!

De stora tjejerna är hos sin pappa, lilleman är hos farmor och lillfisan är hos mormor. Det är jag och viktor och våra fantasipolare! Hahaha

Istället för att ta det lugnt och njuta av egentiden så bygger vi vägg! Tack goa svärmor för att du sponsrat detta <3 Vart och inhandlat gipsskivor till ena väggsidan, den mot sovrummet till. Den andra sidan, mot vardagsrummet till, hade vi också tänkt sätta skivor på, alltså vägg på båda sidor. Vi har haft själva reglarna på plats sen i höstas typ (jag veeet, vi är snabba som vinden!) och haft mitt stora tjocka överkast uppsatt som "provisorisk vägg" på sovrumssidan (stängde ju iallafall ute ljuset för lillfia). I storarummet har vi, utan att tänka på det, börjat använda reglarna som hyllor. Och idag kom goa svärmor med ett förslag som faktiskt lät rätt najs. Att vi skulle sätta gipsskivor som vägg från sovrumssidan och sen göra en smal hylla av de tvärgående reglarna från storarumssidan. Det kan bli jävligt snyggt. Vi har spånat lite på detta o vi ska nog göra så att vi sätter hel vägg från sovrumssidan och halva väggen från storarumssidan, upp till brösthöjd på mig eller så. Sen plockar vi ner de tvärgående reglarna och målar dem i svart eller nåt sånt. Därefter tapetserar vi den halva väggen i storarummet och baksidorna på sovrumsskivorna (som kommer bli hyllans "botten". Har en snygg tapet som ska likna tidningspapper med lite typ rubriker o snygga typsnitt. Och sedan sätter in de målade reglarna/hyllplanen igen. Nu lät detta säkert helt snurrigt men jag tror det skulle bli jävligt snyggt trots att det blir en liten smula mer jobb haha. Så det blir nog så. Ska lägga in före och efterbilder sen!

Men vi gör inte hela jobbet idag. Viktor är iväg och fixar spackel då vi lyckats muckla sönder en kant och ska se om skivam går att rädda, i annat fall får vi köpa en ny. Inte hela världen men testar spackel först. Spackel behöver vi ändå sen. När vi är klara med byggandet för idag, dååååå jävlar ska vi ta det lugnt och njuta av barnledigheten. Kanske lagar fixar nåt gött att käka ikväll eller om vi tar nåt smidigt och slänger oss i soffan. Eller om vi spelar nåt och sen sätter oss och gör vad fan vi vill.

Sååå najs änna

Från vardagsrummet

Från sovrummet

Ja idag fick hasse neas provsvar. Det fanns ingenting i ryggmärgsvätskan som tyder på någon form av infektion. Inte heller spår efter nån utläkt borreliainfektion (antikroppar). Ingenting.
Det betyder att läger är precis likadant, ingen vet någonting. Så vad händer nu? Jo vi ska vänta. Nu ska vi vänta på att det går över. Japp.

De ringer tillbaks om två veckor för att fråga om det gått över, om det inte har gjort det så "kanske de kollar hjärnan". Men bara kanske.

Jag tror jag smäller av. Men min kloka far smsade en länk till mig om halvsidig ansiktsförlamning och där stod att samma virus som ger vattkoppor och bältros, även i sällsynta fall kan orsaka halvsidig ansiktsförlamning. Och det går vattkoppor på mannes dagis.
Och jag tänker då fan inte vänta några två veckor heller så jag tänker ringa dem imorn. Jag är orolig för fan.

Haha ja jag tror jag lyckades med lösenordet. Nu ska jag bara komma ihåg det själv också, vem är frivillig att påminna mig ifall jag glömmer?!

Haft en okej dag och en finfin kväll. Först gokäk som min goaste svärmor hade med sig, nomnom. Sen semla-fika nomnom. Lite handbollsbläng och soffhäng.

Imorn vetefan vad man ska hitta på. Det känns så segt att vänta på neas provsvar. Känner mig något lugnare ikväll än jag gjorde igår. Kanske för att jag inte suttit själv med mina grubblerier utan faktiskt haft rätt trevligt och tänkt på annat liksom. Alice var här en sväng medan linnea var på tennis. Det kändes också bra, både att ha alice här och att se nea så pigg att hon orkat spela tennis. Hon mår bra och är pigg, men förlamningen kvarstår. Älskade ungar.

Sa den blinde till den döve.
Nä jag ska prova min lösenordspryl här, mycket möjligt att jag blir knäpp på kuppen.

Jag kommer att lösenordsskydda mina kommande inlägg då det finns vissa som känner sig obekväma med att jag skriver om Linnea och situationen omkring oss nu. Skriv eller hojta om ni vill ha lösenordet så får vi la se om ni uppfyller alla kriterier för att få det hahahaha xD
Detta är av hänsyn

Hon var visst väldigt duktig och modig idag på sjukhuset. Trots att första läkaren fick sticka henne i ryggen fem eller sex gånger så hade hon legat helt still och varit lugn. Till slut kom en annan läkare och han stack rätt med en gång. Linnea fick bedövning och lite lustgas under tiden och jag är stolt över min lilla tjej.
Svaret fick de någon timme senare och tydligen finns inga tecken på borrelia i ryggmärgsvätskan. Vi skulle avvakta någon vecka så de hinner analysera provet vidare, sen skulle de ringa om vidare provsvar eller vidare utredning.
Samtidigt som jag andas ut och lättat tänker "gud va skönt att hon inte har borrelia!" Så går tankarna på högvarv, vad är felet då? Vad är då orsaken till hennes förlamning? Fyfan säger jag. Denna veckan blir den längsta i världshistorien. Jag är så jävla orolig och samtidigt som jag försöker låta bli att måla fan på väggen så kan jag inte sluta tänka "tänk om ungen har en hjärntumör!?". Nu vill jag inte ha kommentarer som "oroa dig inte, såklart hon inte har nån hjärntumör", inga sådana kommentarer tack. Min dotter är förlamad och jag har all anledning i världen att vara orolig, jag älskar henne ju. Och hjärntumör, även om det är den allra värsta tänkbara och kanske mest osannolika orsaken till hennes förlamning, så är det dessa tankar som maler i mitt huvud. Nu sover de små och jag sitter här i soffan, ensam med mina katastroftankar och min ångest. Jag är livrädd. Det hjälper inte att jag intalar mig själv att jag ska sluta måla fan på väggen, släppa oron och ta mig i kragen, jag oroar mig ändå. Tills hjärntumör är helt uteslutet kommer dessa tankar att fara fram och tillbaks, det bara är så.
Älskade unge, du gör mig gråhårig...
:'(